Coamohas, 13:e april 2007. Abisko, Norrbotten, Sverige.
Abisko turiststation (390m) - Tältlägret (660m) - Coamohas (1743m)
Vi spenderar yttreligare några dagar på Noulja med superpuder kring linbanan. Man börjar nästan bli frustrerad över att det inte
går att tura. Sista dagen på säsongen verkar det dock uppstå en möjlighet och Niklas och Patrik tar sig ambitiöst an Coamohas (Tjåmuhas) . Det är
en jättetur från turiststationen på mer än en mil i varje riktning och ca 1300 höjdmetrar. Vi startar dock tidigt och det går bra en
bit förbi tältlägret (där vi inmundigar frukost/lunch inne i torvkåtan). När vi väl börjar klättringen upp på Coamohas blir det dock
jobbigt. Vi möts av en obönhörlig motvind som piskar i ansiktet. Dessutom ligger ett linsmoln som en keps över toppen och vi
bestämmer oss på ca 1000m att avbryta turen. I stället viker vi runt kanten åt sydost och går upp till sjön som ligger norr om toppen.
Det blåser ordentligt när vi tar av hudarna och det är ganska skönt att vända vinden ryggen och skråa runt in i norra delen av Coamohas
osthang. Här bjud vi på ett åk i perfekt lutning, men med svårbemästrad vindpackad snö. Några vurpor senare kommer vi ner tillbaks
till tältlägret och kan ta en eftermiddagspaus. När vi vänder oss om och tittar upp mot toppen så har molnet försvunnit och vinden
lagt sig. Vi pratar lite med stugvärden från Abiskojaure som undrar varför vi inte väntade in vädret upp på berget. Vi är fortfarande
osäkra på vad svaret är, men ändå rätt nöjda med dagen och beslutet. Det har nämligen blivit rejält varmt och troligen har lavinfaran
ökat under eftermiddagen. Vi skidar tillbaks, trötta och törstiga, till turiststationen för välförtjänt bast och öl. I och med detta
är säsongen slut. Tyvärr inte så många turer i år, men å andra sidan gav Abisko oss puder i världsklass i en hel vecka. Vem är inte
nöjd då?
Loktacohkka, 10:e april 2007. Björkliden, Norrbotten, Sverige.
Låktatjåkka station (500m) - Låktatjåkkastugan (1230m) - Loktacohkka (1404m) - Kopparåsen (445m)
Efter skiddebaclet i Tyskland åker vi med stora förväntningar till Abisko Turiststation för första gången. De nästan två
veckorna i området övertäffar dock våra förväntningar med hästlängder. Totalt faller ca en meter snö över Abisko den första veckan
och helt saliga bränner vi puder på Noulja flera dagar i sträck. Vädret tillåter i och för sig inte så mycket annat då det blåser
apa och snöar mest hela tiden. Men dagarna med klart och fint väder blir ju då än mer njutbara. Vi trodde nog inte att det gick
att åka så bra puder i Sverige...
Mot slutet av veckan stabiliserar sig vädret något och vi ger oss av på tur upp till Loktatjåkka fjällstation. Turen går längs med
vinterleden från Loktatjåkka station och är enkel men ganska lång. Noteras bör också att Cissi gick hela turen med brutet skenben
(det fick hon dock reda på först efteråt). Dessutom pajar Niklas telemarksbindning på vägen upp, men det går bra ändå och tack vare
verktygslådan på fjällstationen kan han reparera bindningen hjälpligt. Efter denna bedrift fick Cissi och vi andra en välbehövlig
lunchpaus på stationen med de världsberömda våfflorna. Efter lunch delar sig sällskapet. Karin och Cissi tar den lite enklare
glidarvägen ner till Björkliden. Niklas och Patrik beger sig upp på Loktacohkka för att köra ner till Kopparåsen. Enligt ryktet är
detta ett av Sveriges bästa offpiståk (1000 fallhöjsmetrar mer eller mindre i fallinjen) och det visar sig från sin allra bästa sida.
Patrik och Niklas leker ner i pudret i den fantastiska terrängen och är strålande nöjda nere vid E10. Ett makalöst åk helt enkelt.
Nu återstår dock bara att få kontakt med tjejerna vilket är lite besvärligt utan mobiltäckning... Som tur var fick vi lift av en snäll
kirunatjej tillbaks till Björkliden.
München, 27:e december 2006 - 5:e januari 2007. Bayern, Tyskland.
Inte en enda tur...
Otroligt laddade inför en ny skidsäsong åker vi ner till svåger Staffan som numer bor i München. Tyvärr skulle denna veckan
komma att bli en smärre katastrof - i alla fall skidåkningsmässigt. Det är varmt och väldigt dåligt väder. Lägg till det ett
obefintligt snötäcke i de flesta områden i alperna och man inser snart att skidsuget är ganska litet. Totalt blir det en (!)
skiddag på hela veckan och det i Warth-Schröckens pistområde. Förvisso ett inte helt kass område och vi lyckas hitta några fina åk,
även utanför pisten. I stället spenderar vi veckan med turistande och sällskapsspel. Vi lyckas lära oss Carcassone och fastnar helt
och hållet i det spelet (numer har vi alla utvidgningar och spelar ofta). I övrigt bjuder veckan på en rundresa i Bayern.
Vi hinner med Regensburg, Salzburg, München (såklart) och Penzberg. Det sistnämnda är en lite strunthåla, men efter som
utrustningsmeckat Sport Conrad ligger där kan vi tröstshoppa nya skidgrejer. Total bränner vi upp över 10 lakan hos Conrad och
skidabstinensen kan lindras lite av att man i alla fall får sova med sina nya skidor...
